Category Archives: Gravid första gången, Alexander 20032015

MARDRÖMSNATT & DYR DAG

Inatt var en mardrömsnatt för alla inblandade. Alex nattades som vanligt vid 19 men vaknade och skrek rakt ut 23. Han var nästintill otröstlig så Basse tog upp honom och vaggade i famnen säkert tio minuter. Det var precis som om Alex var fast i en mardröm för han bara fortsatte skrika. Usch! Vi lät honom sova mellan oss i stora sängen, men trots detta vaknade han och skrek typ varannan timma natten genom. Jag var helt förstörd när det var dags att gå upp vid 07.

Jag förstår inte vad det kan bero på, Alex verkade så rädd och han kände knappt igen oss innan han vaknade ordentligt. När han fick tänder var det en annan ledsamhet, då var det mer ont-gråt och inte rädd-gråt. Han kanske såg/upplevde något läskigt i Farsta Centrum? Det sägs ju att barns intryck bearbetas på natten…?

Aja, efter Kapish hade vi pysseldag här hemma. Satte upp tavlor och hyllor. Vi hann med kök, hall och halvvägs i Alex rum. Sedan borrade Basse genom en elledning så det slog lågor ur väggen och halva lägenheten blev svart. Jag ringde brandkåren och tänkte att ”nu brinner det i väggen och inom en timma står hela huset i lågor”. Brandkåren bad mig ringa elektriker, så det gjorde vi och de kom akut förbi. Haha… Vilken dag! Därefter ringde jag vårt försäkringsbolag och frågade vilket skydd vi hade om nu hela huset skulle brinna ner, jag var sååå övertygad. Damen i telefon lugnade mig med att vi var helt försäkrade och berättade att även bostadsrättsföreningen var försäkrad – mot såna som mig 😉

Diagnosen efter elektrikern blev att vi måste dra om ledningarna i Alex rum. Han skulle komma tillbaka och göra jobbet imorron förmiddag. Undrar hur många sköna tusenlappar det kommer kosta 😉 Men ärligt, blir det typ 2000 eller 10 000? Zzzz…. Varken jag eller Basse orkar bli irriterade.

IMG_1645

NU ÄR DET DAGS

Nu är förlossningen igång! Jag vaknade vid 06 idag av stark molande ”mensvärk”. Gick upp och försökte promenera bort smärtan vilket inte fungerade, den blev bara värre. Tog Alvedon, TENS-maskin och vetekudde men inget hjälpte. Blev riktigt uppgiven och kände nästan lite panik; ”Ska det blir värre än såhär? Det kommer jag aldrig fixa”.

Kring lunch avtog den konstanta smärtan och värkarna startade. Det kändes mycket bättre, då fick jag chans att vila mellan smärtan. Nu är klockan 22 och jag har haft oregelbundna värkar hela dagen, värst är det när jag står upp så jag försöker ligga ner i sängen. Som glesast är det 20 minuter mellan värkarna, men jag har haft perioder på tre under tio minuter. Då har vi ringt förlossningen som varje gång bad oss vänta liiiite till. Och ja, hon har ju haft ”rätt”. Värkarna har ju glesats ut, jag tror hon hör på mig att det inte är ”dags” än för varje gång man pratar med förlossningen vill de alltid stanna i luren medan man får en värk 🙂

Det är jäääkligt jobbigt och värktopparna gör väldigt ont, men det är som sagt uthärdligt eftersom man vet att man får vila mellan värkarna. Mitt fokus under värken är; ”Om bara några sekunder är det över”. Om jag skulle vara aktiv och ta en promenad skulle nog Alexander komma ut direkt, men jag vill avvakta och verkligen låta allt ha sin gång, så sakta. Dessutom vill jag att han blir Vädur vilket sker när klockan blivit 00.00 på fredag natt 😉

Basse fick avbryta mitt i live-sändning på RIX idag och åka hem. Han stannar hemma nu tills Alexander har kommit. Spännande! Det blir med största sannorlikhet födelsedag 20:e mars, men jag hoppas mer 21:e. Hörs sen…

FÖRÄLDRALEDIGHETEN KLAR

Sedan i måndags går jag på föräldrapenning. Sverige är fantastiskt, det är verkligen otroligt att vi får ersättning för att gå hemma med barn. Helt galet faktiskt, tänk att jag får pengar av staten för att jag väljer att skaffa barn!? Aaa haha, ursäkta meb jag tycker bara det är så fantastiskt lyxigt 🙂 Upp på detta får man barnbidrag, och tycker man fortfarande inte att man har det tillräckligt bra kan man ansöka om bostadsbidrag etc. My god alltså….!! Folk som klagar på de här landet borde emigrera några år och komma tillbaka med en utvärdering 🙂

Min kontakt med Försäkringskassan har inte vart helt smärtfri och det tog dem närmre 3 månader att beräkna min SGI (hur är det seriöst möjligt, läste de en bokstav per dag i varje blankett? ;)). Det är lite speciella premisser och extra blanketter när jag är anställd i egna aktiebolag. Jag kommer (så klart) inte kunna vara helt föräldraledig, jag kan ju inte överge två företag med drygt 20 anställda. Jag kommer vara ledig 75%, 5 dagar i veckan och arbeta 25%, 5 dagar i veckan. Det blir 12,5 %, dvs 1 timma, i varje bolag måndag – fredag. Det blir perfekt, precis lagom att svara på mail och telefon när Alexander sover. Jag kommer inte vara ute på uppdrag själv utan räknar därmed att förlora en liten vinst i bolagen genom att enbart använda personal till alla uppdrag.

Sebastian har ju 60 dagar i föräldrapenning som är reserverade för honom, han ska ta ut 20 av dem istället för semester i sommar. Eller ja, de dagar han inte kör RIX Fm Festival under augusti tar han föräldraledigt. Det betyder att han får ut semestern i pengar istället, ooohh yes – perfekt till husköp!! Sen ska han nog ta ut resterande dagar på helgerna i år (lör+sön) för att inte gå miste om ”de bra betalda dagarna, SGI-dagarna”. Basse kommer inte vara hemma med Alexander, det funkar ju inte riktigt så i hans bransch. Han har det ganska fritt på sitt jobb ändå, så han kommer få stor tid åt Alexander.

bassedarin1Idag gästade min favvo Basses program ^^ 

 

DÅ AVVAKTAR VI DÅ!

Alexander bestämde sig för att stanna ett tag till. Jag har världens sammadragningar/förvärkar på natten men känner inget på dagen, är det vanligt? De senaste dagarna har jag vaknat med världens värk, mage och rygg känns som om någon vrider ur en disktrasa. Aja, det är ju bra avslappnings-övningar inför förlossningen, för det är ganska svårt att slappna av och andas genom smärtan istället för att spänna sig. När det hugger till och gör ont vill man ju instinktivt bita ihop och vrida på sig av smärtan istället för att helt slappna av och andas lugnt… Men ja, jag börjar bli ganska bra på att snabbt bli kokt spagetti i kroppen 🙂 Tror jag kommer bli ganska tyst genom förlossningen, för det går åt väldigt mycket koncentration att inte tappa fokus när det gör ont. We´ll see!!

Jag är så glad att jag mår bra och inte är allt för tung. Läser på nätet att vissa mammor är sååå trötta på att vara preggo i slutet, men så känner inte jag. Det gör ingenting om Alexander stannar ett tag till, även om jag så klart  hellre vill ha min bebis i famnen. Alla mina graviditetsbesvär är borta och det enda som ”stör mig” är att jag är klumpig och slår i magen då och då 🙂 Jag kissar typ 10 gånger dagtid och ungefär fyra gånger per natt men det är ok. Igår var jag och Basse ute och körde, fick panik-stanna mitt i city så jag kunde rusa in på ett café och gå på toa ^^

Idag ska vi till Hammarby Sjöstad och äta lunch. Förhoppningsvis, om jag orkar, ta en promenad kring Sickla Strand efteråt. Det är premiär för vita skor och solbrillor!! 🙂

IMG_6579 IMG_6580

VÅRA FÖRLOSSNINGSLÅTAR

Gjorde ni en spellista, och framför allt; hann ni lyssna? Oavsett om man är intresserad inne på själva förlossningen har jag gjort en låtlista. Brukar spela den hemma eller på promenader för att fokusera och komma till ro. Kan lyssna på ”Hallelujah” med Jeff Buckley typ tio gånger utan att tröttna, världens härligaste röst. Vissa texter på vissa låtar är kanske inte förknippade med bara kärlek och lycka, men då är det något speciellt minne jag har av låten…

Här är typ 1/3 av listan, fick inte med mer på printscreen 🙂 Tror man kan söka på varandras Spotify? I så fall heter mappen ”Alexander” och finns hos Bazzboy (t.o.m. JAG skäms över hans anv. namn!).
förlossningslista

LATENTFASEN ÄR INLEDD

Så var vi igång! Jag har haft ganska rejäl mensvärk sedan igår och imorse ökade den i styrka. Jag har inga värkar som kommer regelbundet, det gör ont hela tiden. Dethär med förvärkar har jag fortfarande inte fattat, men det betyder att man kan klocka dem som vanliga värkar? Det kan man inte på mig, det värker hela tiden i magen och strålar i rygg och ljumskar.

Undersökte väldigt försiktigt och ja, haha, jag håller alla mått för mig själv men nu jag absolut igång. Latentfasen kan hålla i sig flera dagar, och jag har verkligen ingen stress. Alexander får komma när han vill, men jag gissar att det är fysiskt omöjligt i mer än typ fyra dagar från nu. Skulle gissa närmsta dygnen, typ senast måndag.

Alexander är lite lugnare i sitt rörelsemönster, men det är små rörelser nästan konstant. Undrar om han anstränger sig för att komma ut? Jag vill ju inte att han ska bli stressad eller trött, dethär förloppet verkar ju gå ganska långsamt. Undrar även om utdrivningsskedet går långsamt eller snabbare när varje centimeter nu tar ganska lång tid? Det borde ju nästan gå snabbare, när allt liksom är super-mjukt och redo. Han ligger verkligen lååångt ner nu.
Jag tycker det är lite underligt att de flesta mammor inte lär känna delarna ”där nere” 🙂 Då har man ju verkligen noll koll på vad som händer? Haha, fast om majoriteten inte bryr sig kanske det är jag som är konstig. Men det är ju jättehäftigt att följa sin egen förlossning!? Jag hade aldrig klarat av att vara oviss 🙂

Aja, Basse har precis serverat mig frukost på sängen. Idag ska vi ta fram allt inför Alexanders ankomst, bädda skötbord, säng och vagga. Jag har börjat producera råmjölk så om jag orkar ska vi försöka åka in till Lindex och köpa en amningsbh. Skönt att mjölken kom igång, det är man ju ofta orolig för. Speciellt om man opererat boobsen flera gånger.

Hörs senare 🙂

IMG_3755Precis efter första testet förra sommaren 🙂 

I VÄNTANS TIDER OCH MASSOR AV TANKAR

Jag lever i ett vakuum. Samtidigt som jag vill att Alexander ska komma ut nu, direkt, pang – bom – idag så tänker jag att gärna kan stanna ytterligare ett år i magen. Nervositeten håller i sig, det är en gnagande känsla om ”vad faaan har jag gjort!?! Ska jag ta hand om ett barn, det ansvaret vill/kan jag inte ta!?”. Lätt att bli tokig, för bredvid nervositeten finns goda undertoner och jag känner väldigt stor längtan. Jag klappar, känner och tittar på magen för att visualisera hur Alexander ligger där inne. Bara några centimeter från mina händer ligger han. En människa på drygt 50 cm, han är så stor nu! Mitt och min dröm-mans barn, skapat av oss, tänk att han är vår och ingen annans. En människa som är liksom fysiskt tillverkad av mig och Basse, haha det kaaaan ju bara inte gå!? Men den underligaste känslan är nog att jag ska få ett eget barn. Fan va ballt!! Jag ska ta med han runt jorden och visa han alla coola platser och alla balla kulturer, tänk vad kul vi ska ha och vilka äventyr vi ska göra!!

Jag och Basse får privilegiet att visa den här lilla människan världen så som vi vill och fostra honom att våga ta för sig av allt i livet, precis som vi gjort. Vi får bygga hans självförtroende så han en dag kan ge sig ut och resa jorden runt. Haha, det är typ min högsta önskan för honom; att han så snart som möjligt ska ut och resa jorden runt. Basse säger att Alex kanske kan få en charter-vecka på Kanarieholmarna när han fyller 20 🙂 Vi får ta den debatten om 15 år, när jag anser att han kan få en enkel till Asien ^^

Basse tog en bild innan… Jag på kontoret idag 😉
theoffice

INGEN BEBIS IDAG – VECKA 39

Ingen bebis inatt och han känns lugnare idag. Jag hade fel angående datum. Lite skönt, hade blivit rädd om jag lyckades pricka in rätt dag sådär exakt 😉

Kunde knappt sova något alls inatt, var uppe och kissade fem gånger och varenda gång jag vaknade tänkte jag ”nu, det är nog nu den första värken kommer”. Jag var förväntansfull och glad men samtidigt blev jag lite orolig…? Något i mig ville vrida tillbaka klockan tio år och slippa allt ansvar; slippa köpa bostadsrätt och förhandla om lånelöften, bli mamma, ha två hundar och driva två företag.

Idag känner jag inte oro, men är kanske lite nervös fortfarande. Det är verkligen NU det händer, det är kanske i skrivande stund bara timmar tills mitt liv kommer förändras totalt. Jag kommer aldrig mer vara ensam med Basse, snart blir vi minst tre personer för resten av livet. Herregud, det är ju heeelt galet!! Det är liksom inte flera månader kvar tills förlossningen utan den kan verkligen starta när som helst nu. Det finns ingen återvändo… Jag vill bara att han ska komma ut, ”att det ska bli gjort” och att vi blir vår lilla familj. Jag tror jag kommer fastna i en riktig babybubbla när han är ute, bli sådär helt galet kär och typ stänga av telefonen två veckor 🙂

Haha, många tankar och hormoner i kroppen. Idag var jag inne en snabbis i city och fixade naglarna och gjorde fransförlängning. Var förbi H&M och köpte nya myskläder, ska sälja alla mina VS hoodies och mysbyxor som jag haft drygt ett år nu. Skönt att byta ut allt, man vill ju känna sig snygg fast man antagligen kommer använda träningskläder några månader framöver…

IMG_43645 IMG_43747 IMG_43954

INNE PÅ FÖRLOSSNINGEN IGEN, NU ÄR DET NÄRA

Fick konstaterat att jag är öppen 2 cm idag! Spännande! Det behöver dock inte betyda bebis de närmsta dagarna, men jag tror verkligen att han är på g nu. Minns ni att jag tidigare sagt att han kommer 12:e mars? My god, det är imorron… Kommer han då blir jag seriöst rädd för mig själv, hoppas nästan han inte gör det 🙂

Till saken… Jag har senaste veckan funderat på om jag börjat sippra fostervatten eller blivit halvt inkontinent och beslutade att undersöka min livmodertapp på egen hand. Efter noggrann utbildning från en väninna som är sjuksyrra provade jag och bedömde mig själv som 1-2 cm öppen. Ringde således min barnmorska som hänvisade till förlossningen. Att man är öppen behöver ju inte nödvändigtvis betyda att bebis är på väg ut inom närmsta timmarna, men eftersom jag vart på Yasuragi och badat i pooler två dagar är det inte bra om fostervattnet läcker. Då har ju bakterier och annat fri passage in till Alexander som övar att andas i fostervattnet.

Iaf så pratade jag med förlossningen som bad mig komma in. De bad mig ta med bb-väska eftersom de ville sätta igång mig om vattnet gått, tror ni jag tyckte det var spännande!? 🙂 Väl inne på förlossningen konstaterades det först att jag tyvärr blivit lite halvt inkontinent 😉 men sedan sa läkaren att jag var öppen 2 cm, precis som jag själv känt. Hinnorna var hela, livmoderhalsen var ca 3 cm och Alexanders huvud låg tätt inpå. Läkaren gratulerade att jag som förstföderska hade fått 2 cm ”gratis” utan smärta, vilket tydligen var ganska ovanligt. Score!! 🙂 Så jäääkla härligt att jag har kommit 2 cm av totalt 10. Resterande åtta cm kan ju trots allt bli katastrofala, men jag har gott mod. Livmodertapp- och hals var jättemjuka, så mjuka de kunde vara sa läkaren. Hon gissade på max en vecka tills han är ute, men sa att det lika gärna kan ske inom närmsta dygnet.

Jag har nu haft sammandragningar hela dagen, eller så kanske det är förvärkar. Jag har inte riktigt förstått skillnaden…? Mina sammandragningar känns som mensvärk och spänner, men de gör inte så ont att jag måste andas genom dem och de strålar inte ner i lår eller rygg. Jag tror sammandragningarna från idag har uppstått då läkaren irriterade livmodertappen, men något är ju absolut på gång. Alexanders rörelsemönster har ändrats senaste två dagarna, han är helt vild och idag har han gått bananas nere i magen, typ hoppat på huvudet (!!). Tror han vill ut och försöker få vattnet att gå 🙂

Jag har även märkt en personlighetsförändring hos mig själv. Jag är superpigg och lagar mat, städar och tvättar helt maniskt här hemma. Jag nästan skrattar åt mig själv, men kan inte sluta!! Idag har jag stått framför spisen 18-23 och frysen är verkligen proppfull nu. Det måste ju vara någon form av mamma-hormon?

Aja, nu är klockan 00.00 och jag måste försöka varva ner för att sova. Ska tända ett doftljus och be Basse massera mig, förhoppningsvis blir det några timmars sömn. Tänk om Alex kommer inatt…!?

Från Yasuragi i söndags… Fyra-rätters mellan de varma baden…. ^^
Skärmavbild 2015-03-12 kl. 00.12.11

yasuragi

OBS – Innan någon får moral-panik av att jag undersöker mig själv: Jag rekommenderar inte alla prova, men är man säker på att man vet hur man gör så ser jag inga problem med att lära känna sin egen kropp. Och nej, läkarens handskar är absolut inte sterila – de är hygieniska, precis som ens egna händer om man noga tvättar sig. Dessutom nästan rekommenderar ju läkare att man har sex för att få igång en förlossning, och hur hygieniskt är det?

Jag kommer nog fortsätta undersöka varannan dag, det är ju perfekt att kunna hålla koll själv 🙂

HAN LIGGER MED HUVUDET NER!

Som tur är. Eller ja, vissa bebisar vänder sig ju i samband med förlossningen men det kändes skönt att få bekräftat att Alexander ligger med huvudet ner. Det har tydligen sjunkit ner riktigt ordentligt och därför var det svårt att känna för både barnmorska och läkare.

Att något sjunkit ner ordentligt i mitt bäcken har jag konstaterat ordentligt, speciellt den senaste veckan. Det börjar nämligen bli lite äventyrligt att ge sig ut på stan utan en toalett i närheten. Så fort jag nyser, hostar eller skrattar så ligger urinblåsan i vägen. Hmm…  🙂 *Livet som gravid*

ALLTID DUBBELKOLLA ALLT

Senast förra månaden bad jag om en second opinion. Denna gången hos tandläkaren när jag inte var riktigt nöjd med svaret från mitt första besök. Fick ny tid hos en annan på kliniken veckan därpå, betalade inget och fick ett nästan likadant utlåtande som hos den första. Aja, då vet jag iaf med säkerhet diagnos ang. fläckarna. Basse opererade ögonen i vintras och självklart var jag den ”jobbiga personen” som frågade läkaren om man kunde få träffa hans kollega för ytterligare ett utlåtande när resultatet inte var så som vi förväntat oss… Basses läkare sa till mig att hans expertis under de senaste fyrtio åren antagligen slog mina antaganden, och Basse sa att han redan hade en mamma 🙂 Jaja, jag fick så jag teg 😉

Jag är uppvuxen med att inte lita på människor hur som helst, på gott och ont. Min man, Basse, är helt tvärtom. Han nöjer sig ofta med ett svar, från en läkare eller liknande, på gott och ont. Det tar ju en del energi att ständigt vara vara skeptisk och därför har jag i samband med graviditeten bestämt mig för att ”slappna av mer” än jag brukar. Visst, jag har gjort fyra ultraljud innan vecka 12 och jag har googlat alla läkare vi vart i kontakt med och undersökt så de inte tidigare vart anmälda. Kanske känns lite överkurs 😉 Men sån är jag, jag kan inte vind för våg förlita min familjs välmående till okända människor även om de sitter där i sina fina rockar med lång utbildning. Vid rutinultraljudet beställde jag tid hos Crocus i Linköping, betalade över 2000 kr för en helscanning på 60 minuter av Alex. Om man skulle hitta något fel på honom kan man ju sätta in tidig hjälp direkt efter födseln… Inte en chans att jag går på ett rutinultraljud hos en ”vanlig” klinik i Stockholm där en sköterska riskerar missa något.

Allt har i alla fall gått bra med graviditeten, Alex har följt alla tillväxtkurvor och fixerade sig med huvudet ner ganska tidigt. Idag var vi på rutinundersökning hos barnmorskan och hon undersökte och lyssnade på Alex hjärtljud. Allt var bra förutom att hon nu var osäker om det inte var rumpan som fixerat sig ner. Kanske hade hon tagit fel för några veckor sedan.

Ursäkta!?

Ytterligare en bm fick undersöka mig, men även hon vart osäker på hur Alexander låg. Det kändes tydligen som om huvudet låg precis under revbenen. Fick tid för ultraljud på Södersjukhuset imorron eftersom ett eventuellt vändningsförsök måste ske omedelbart. Skulle det vara så att Alexander ligger med sätet ner blir det antagligen kejsarsnitt eftersom han är så pass stor nu och det kommer bli svårt att få honom vända på sig. Speciellt när han dessutom fixerat sig så ordentligt, huvudet/rumpan sitter verkligen långt ner i mitt bäcken.

Men det är väl faaaan att man alltid måste dubbelkolla och vara skeptisk mot diagnoser, besked och utlåtanden? Jag blir så jäkla bitter… Är själv faktiskt ganska övertygad om att Alex ligger med huvudet ner, det är en mamma-känsla jag har och jag tror verkligen det är fötterna jag känner sparka på kvällarna precis under revbenen – och inte att det är armarna som fäktar. Jag tror det är rumpan/höften som ligger under mitt revben och inte huvudet, men idag kunde två barnmorskor varken säga bu eller bä.

Trött jag blir. Detta bevisar ju bara att man verkligen aldrig ska lita på folk och det är sååå krävande att alltid behöva dubbelkolla allt, och tyvärr ibland vara en sådär ”jobbig” person och be om second opinion. Jag har tidigare sagt att jag är ödmjuk inför förlossning och helt seriöst bryr jag mig inte så mycket om det blir kejsarsnitt, även om jag helst föder naturligt. Men det är själva grejen, att jag för en gångs skull släppte taget och litade på en vilt främmande människa eftersom hon faktiskt borde ha 100% rätt. Jag har dessutom gått och buffat och tryckt ganska hårt på Alex just under mitt revben – det har ju bara vart hans rumpa. Det är ju dock inte så kul om jag kört in mina naglar i hans ögon eller något… Tänk om jag har skadat honom? På kvällarna brukar jag rulla ihop en t-shirt och lägga under revbenet, kul om jag har mosat hans huvud varje natt senaste månaden.

Vi har tid för ultraljud imorron 08.15. Hoppas min magkänsla (hehe dubbel bemärkelse) har rätt och att Alex ligger som han ”ska”. Men till nästa graviditet ska jag alltid ta svart på vitt och beställa sent ultraljud. Rekommenderar även detta till andra. Jag vet att sjukvård och diagnoser kan bli fel, läkarna är ju ”bara människor” men jag blir irriterad av principen och på mig själv. Hur kunde jag acceptera att lita på min barnmorska? Hon är världens snällaste och gulligaste (det vet jag eftersom hon var den fjärde kliniken/barnmorskan jag besökte när jag skulle välja barnmorska i somras, det går ju inte bara att skriva in sig hos närmsta mottagning ;)), men det har ju tyvärr inte med saken att göra.

IMG_6554Zzzz. Man ska fasiken alltid sköta saker själv, då blir det bäst.

SISTA HELGEN UTAN BEBIS?

Hade jag rört på mig ordentligt hade nog Alex vart ute nu. Igår kände jag sammandragningar hela dagen men var passiv hemma i lägenheten, får lite dåligt samvete för det. Tänker att Alexander signalerar att han vill ut och jag bara ligger hemma på sofflocket…? Aja, han kommer väl när han kommer. Minns ni att jag tidigare har sagt 12:e mars? Haha, i så fall är det bara fem dagar kvar….

Idag ska jag och Basse till Vildmarksmässan. Inte för att vi i grunden är direkt friluftsintresserade, men det blir säkert kul om vi engagerar oss på plats. Det är alltid kul att träffa passionerade människor som brinner för att berätta om sina intressen, om inget annat blir vi allmänbildade 🙂 Ikväll blir det tv-kväll med bubbel och godis. Vi har precis sett säsong 1 av True Detective (såååå bra!!) och tänkte nu prova Sons of Anarchy, den har ju verkligen hyllats!

Imorron blir det Yasuragi, vi har beställt massage, 3-rätters och övernattning till måndag. Gosh, det kommer bli galet lyxigt ^^

IMG_43414Är det normalt att vara konstant röd i ansiktet i slutet av graviditeten? Jag har verkligen blivit grisröd de senaste dagarna och ibland när jag anstränger mig, typ pratar med folk känner jag verkligen hur det blossar i ansiktet och ner över bysten. Haha, supersnyggt när min hårfärg fortfarande är lite gul 🙂 Måste tvätta håret lite oftare, och speciellt i silverschampo för att få lite kallare toner…
IMG_43416

VECKA 38 IDAG!

Går in i vecka 38 idag.

Vikt: 71 kg. 
+ 12 kg sedan plusset i somras. Allt har kommit nu på slutet och jag börjar tänka på att äta lite mer restriktivt. Man kanske inte behöver dessert varje dag efter både lunch och middag 😉

Kroppen: Nu känns graviditeten väldigt klar och mina primära gravidbesvär känns avlägsna. Jag har lite svårt att sova på natten eftersom magen är så stor, kissar ungefär var fjärde timma dygnet runt och halsbrännan har inte helt släppt. Men dessa fenomen känns ok, jag är för övrigt väldigt pigg. Trodde man skulle bli trött sista veckorna? Jag behöver inte ta siesta längre och tar jag det ändå kan jag absolut inte sova på natten, jag är verkligen superpigg 🙂

Jag har inte haft ordentliga värkar, mest lite oregelbundna krampaktiga sammandragningar då och då. Jag har inte producerat en enda droppe mjölk, men min barnmorska sa att den kan komma först efter förlossningen.

Tankar: Jag boar och pysslar mycket här hemma. Bakar bullar och rensar i skåpen. Varje kväll tänker jag innan jag somnar: ”Tänk om jag vaknar med värkar om några timmar…”. Likaså funderar jag varje morgon ”Blir det idag han kommer?” 🙂 Jag är inte otålig utan lever mest i en limbo, ett vakum av väntan där jag tar en dag och en natt i sänder.

Spännande tider!! Snart har vi en liten bebis hos oss…!

IMG_4223 IMG_4229 IMG_4243

UTGÅNG MED TJEJERNA

Ååå vad mysigt att träffa ligan! Det är så sällan vi ses allihopa eftersom alla bor på olika platser…
Vi startade med lite fördrink hemma hos Claire, därefter blev det middag på Sturehof.

Nu väger jag 71 kg, alltså 11 kg mer än min normalvikt. Magen är sååå stor, nu har jag liksom slutat njuta av den. Visst, jag klappar och gosar med den hemma i sängen men när jag är ute känns det bara otympligt. I vintras var den en lagom storlek, perioden vecka 27-32 var den rund och mysig för då var jag fortfarande smal i övrigt. Nu känner jag mig bara tjock, osexig och i vägen för folk på stan 🙂

Det finns inga klänningar som passar, jag hittade någon slags mys-klänning på H&M och satte ett band under bysten. Alltså, man ser inte hur stor man är förrän man tittar på sina bilder… ^^ Typ som vissa överviktiga säger, att de aldrig såg hur tjocka de var i spegeln men fick reality-check på bilder. Haha, det är precis som mig. Jag har inte fattat att jag är sååå stor som jag är nu förrän jag ser bilder av mig själv. Bilderna nedan är ”ok”, men jag har typ 20 andra där jag verkligen ser ut som en val!

Aja, när som helst nu 🙂

selfie blåklänningjudithsbday11041416_10153153785526241_693719856_n kopiachampagne

NYA HÅRET

Idag ska jag hänga i Nacka Forum för lunch och shopping. Jag har utgång med tjej-ligan ikväll och behöver ny klänning. Ska bli kul att träffa vännerna, hela gänget bor i Göteborg så jag får sällan chans att träffa dem alla samtidigt. Min absolut bästa vän pendlar mellan Spanien och Göteborg, det var typ ett år sedan vi sist sågs.

Här är iaf jag i mitt nya hår, färgat och utan extensions. Nu väntar jag bara på leverans av hår som jag kan fläta in, längtar efter mitt långa hår. Ångrade mig med keratin-pluppar i sista sekunden. Jag har haft det tidigare och ibland tappat hela slingor, vilket resulterade i små kala fläckar i huvudet. Känns som om det kan bli riktigt katastrof om man dessutom naturligt tappar hår efter förlossningen….

IMG_6460 IMG_6465

SNABBT BESÖK PÅ FÖRLOSSNINGEN

Det är väl bara att vänja sig vid ca 20 års oro 🙂 Igår efter Mellon gled jag ner i mitt dagliga bad, det är mitt sätt att slappna av varje kväll. Efter en kvart började jag må lite dåligt av värmen och gick upp. Hade en såndär konstig intuition ”något är fel” och la mig i soffan. Alexander rörde inte på sig. Jag buffade lite utan svar. Buffade tre riktigt hårda men fick inte svar på dem heller. Bad Basse ringa förlossningen och rådfråga eftersom man ska ringa när man känner att något är ”fel”. Damen bad oss komma in på kontroll så fem minuter senare satt vi i bilen på väg till Södersjukhuset.

Jag var lite förvånad att vi ombads åka in direkt, vi hade ju bara saknat rörelser typ 15 minuter. Basse körde i ilfart, han helljus blinkade bort övriga bilar så vi fick fri passade i 130 på 70-väg. Vi resonerade ”är det något fel ska vi iaf inte kunna klandra oss själva för att resan in tog lång tid”. Efter ytterligare några minuter låg jag på en brits och blev undersökt.
– Hur länge har du saknat hans rörseler, frågade barnmorskan.
– Ehh, nu är det väl totalt ca 25 minuter…
Man riktigt såg hur barnmorskan frös till is för en halv sekund.
– Näää, nu får ni ju ge er!
Hahahaha, vaddå? Det var ju hennes kollega i telefonen som bad oss komma in förklarade jag 🙂 Barnmorskan hade nog förväntat sig ett svar på en halv dag eller liknande och jag kände mig som världens töntigaste hönsmamma… CTG visade massor av små rörelser och hjärtljud på 140 under 20 minuter så det vart tack och hej ganska snart.

Barnmorskan förklarade att Alexander är så stor nu att han ibland kan gå in i djup sömn. Jag ombads att inte knuffa så hårt på honom nästa gång utan att låta honom sova och vänta några timmar om jag blev orolig igen. Jag kände mig nästan taskig mot honom som buffat så hårt på magen tidigare, haha Alex hade ju bara vart långt borta i drömmar.  Men alltså, jag kommer ju inte kunna vänta en halv dag på rörelser i framtiden? Det finns inte på kartan att jag eller Basse gör.

Skönt att receptionisten på SÖS bad oss komma in direkt och att vi bara har 4 minuters bilfärd till förlossningen när det väl är dags 🙂

IMG_6507 IMG_6506 IMG_6508

JAG GJORDE DET!

Idag färgade jag håret. Daaaamn, vad skönt det kändes! Hade inte alls så mycket ångest efteråt som jag förväntade mig. Skönt! Måste verkligen sluta läsa forum som Familjeliv och liknande. Folk kan ju vara helt skogstokiga där 🙂 Hitta gamla trådar där folk verkligen rasade mot mammor som färgade håret under graviditeten, de påstod att kemikalierna typ ”FORSADE rakt ut till bebisen”. Jag tänker att den lilla mängd Alex nu får via navelsträngen kan väl inte ens mätas med en dag på stan med alla avgaser i Stockholm? Och det är ju fullt av bebisar i city? PLUS att han är 37 veckor (idag!!! :)) så han är ju helt färdigbakad nu.

Jag ser lite albino ut nu, men ni blonda vet hur det är… Det tar någon vecka tills håret växer ut en millimeter sen blir det snyggt! Har tid för förlängning imorron. Brukar alltid köra 3-4 rader med flätor och träns men min ordinarie salong hade inget blont hår inne. Ska gå till en ny frisör och ordna keratin-förlängning, typ 140 slingor. Känner mig dock inte helnöjd, jag har hört att man tappar en del hår efter förlossningen? Gör alla det i samband med amning? I så fall är det ju inte direkt ultimat att lägga keratin-pluppar i hela håret…

Hmm… Aja, det var inte vråldyrt så då kanske man kan ha i förlängningen 3-4 månader och märker man att man börjar tappa så får man ta ut plupparna.

Tappade du håret när du började amma? Var det i så fall direkt typ efter förlossningen eller var det några månader efteråt?

hårfärgning

UPPFOSTRINGSMETODER

Vad har/hade ni för strategi och tankar kring sova och äta för bebis? Jag tror det är viktigt med närhet för att bygga upp självförtroendet, därför vill jag att Alex ska vara fysiskt nära mig och Basse så mycket som möjligt dagtid. Ska försöka bära honom i sjal de första månaderna, när han inte ligger i vagnen. Vill även att han träffar mycket folk och att han blir van vid att andra människor lyfter och hanterar honom, det tror jag är väldigt viktigt. Jag är uppfostrad bland mycket människor och bodde i kollektiv en tid (min mamma och jag är sååå olika ;)). Alexander ska också få följa med mig överallt så han blir van vid att sova i ljud på typ stan. Jag var tidigt med min mamma på alternativa-barfota-strand-fester på Ibiza back in the days och minns att jag och de andra barnen fick blött toapapper i öronen där vi låg tillsammans på någon filt – det fungerade dock inte så toppenbra mot Jim Morrison på högsta volym 🙂 Idag kan jag dock tacka mamma att jag nu kan sova precis vart som helst, när som helst. Jag skulle kunna gå ner i t-banan nu, lägga mig på en bänk, dra jackan över huvudet och somna på fem minuter om jag ville.

Det finns ju miljoner olika metoder men såhär planerar jag för Alexander;
1-2 veckor: Fri amning dygnet runt och samsova i sängen med babynest. Det måste ju vara en chock för Alexander att komma ut från magen och då är det ju viktigt att ha närhet dygnet runt, verkligen hela tiden.
2 veckor: Sova i vaggan bredvid sängen och ändra maten till var tredje timma.
4-5 veckor: Flytta vaggan till eget rum.
Sen gäller det ju att växla till mat var 4:e timma och ta bort första nattmålet. Men det kan man ju bestämma senare, beroende på hur han själv vill sova. Efter fem månader ska han iaf garanterat sova i eget rum och inte äta något på natten. Spännande att se hans personlighet…!

Jag har kombinerat lite olika metoder så jag vill inte säga att jag tillämpar någon speciell. Alexander kommer ju sova i vaggan bredvid sängen innan vi flyttar ut honom till eget rum så han blir ju inte lämnad ensam som i ”5-minuters metoden”, däremot ska jag försöka att inte ta upp honom så fort han skriker i vaggan. När det inte är mat-dags och blöjan är torr ska jag försöka trösta utan att lyfta honom och inte tända ljuset. Gråter han sällan typ för en mardröm ska jag så klart lyfta upp min älskling, men om han gnäll-gråter för att han vill tillbaka till vår säng ska jag nog försöka bita ihop för vår allas skull. För mig låter det mer vettigt att ganska tidigt vänja barnet vid att sova själv på nätterna än att ändra mönstret när bebisen är typ sex månader. Det känns ju mer traumatiskt att ändra ett väl invant mönster när barnet är så litet som något år, då kan de ju känna sig övergivna när de vant sig att sova bredvid mamma och pappa…

Jag tror alla familjer är olika, vissa vill ju samsova flera år men det känns absolut inte som vår familjs grej. Ååå, det ska bli så spännande att uppfostra sitt eget barn! Så jäkla coolt, tänk att jag och Basse har fria händer att forma en liten människa, och få visa honom världen 🙂

 

BLÄÄÄ

Nej, nu fick jag en downer. Det går fort i hockey och hormoner vid graviditet 😉 Faaaan vad jag inte trivs med mig själv nu. Har samlat på mig vätska i ansiktet och ser sådär pluffsig och blekfet ut. Håret ser för jävligt ut, det är råttfärgat och ser fettigt ut. Jag har nog aldrig känt mig så osexig. Jag tänker hela tiden ”ähh, nu beställer jag tid och färgar utväxten” men eftersom jag hållit mig åtta månader kan jag lika gärna vänta tre veckor till. Det blir liksom lite princip nu. Det enda jag vill är att sätta i mitt löshår och lägga mig en gång i ett solarie.

Det är så trist, jag vill ju ta fina gravidbilder på magen nu sista tiden 🙁 Jag och Basse pratade om det häromdagen, att nu måste vi verkligen passa på att filma och fota eftersom Alex snart är ute. Vill ju även se fin ut precis efter födseln, de bilderna kommer ju vara så betydelsefulla. Kanske att jag får stå lite extra framför spegeln på morgonen och platta håret och lägga extra krut på sminket… Ska försöka verkligen piffa mig själv imorron.

Buuuääääääääääää!!!!!!!!!!!!!!! 🙁

Saknar mitt hår…
IMG_55428 IMG_55530

DET GÅR FRAMÅT

Herregud, vecka 37 imorron… Som jag längtar efter lillen nu! Dock inga större ”framsteg” i värkarbetet, jag känner sammandragningar men de har slutat göra ont. Ser ut som om BF 12:e blir svårt 😉 Jag och Basse har bokat in Yasuragi 8-9 mars, sååå skönt. Ska försöka klämma in så många pokerkvällar som möjligt på Casinot också, det gäller ju att passa på de sista dagarna nu 🙂

Surfade runt på Blocket och diverse barnbutiker häromdagen för att ”beställa det sista, sista”, men det finns verkligen inget mer jag kan köpa nu. Jag tänkte köpa en Mamaroo (elektronisk babysitter) men den kostar ganska mycket, så det får nog vänta. Alex kanske blir världens nöjdaste, tystaste bebis och då behövs ju ingen super-vagga 🙂 Skallror och mobiler finns till vansinne, har klätt vagnen, vaggan och bilstolen med små hängen. Diverse babygym är utplacerade i vardagsrummet och lådorna är fulla av kläder. Har 5 uppsättningar sängkläder, skötbordet är fullproppat och jag har även köpt en Medela Swing inför amningen. Nej, nu finns det verkligen inget mer jag behöver.

Städningen startar nästa vecka och hunddagis är bokat till mitten av april. Folk tipsar mig om att frysa in mat, men känns inte det lite överkurs? Alltså, man blir väl inte helt handikappad bara för man får hem en bebis? Både jag och Basse är ju hemma de första två veckorna, det hade ju vart en annan sak om jag vore ensamstående. Man orkar väl steka på lite köttfärs och koka makaroner fast man blivit mamma… 🙂

Ååå, vad jag längtar nu. Befinner mig i ett limbo med en gigantisk mage.

IMG_6416

Blus från Mom2mom, klicka på bilden för att se modell!

IMG_6408
Usch, jag trivs verkligen inte med mitt utseende för tillfället. Måste verkligen ha löshår för att vara nöjd 🙁
Känns så tråkigt att blogga när man inte kan ta fina bilder och visa upp sig själv.
Men vill inte sätta i nytt hår innan jag klippt mig, och det är ingen idé att klippa mig innan jag färgat utväxten…
Och färga håret vill jag inte göra innan Alex är född. Zzzz, kom ut nu unge!!