BEBIS SÖMN OCH AMNING TVÅ VECKOR

Nu är Filip drygt två veckor och vi går in i en ny fas. Man brukar säga att bebisar ”vaknar till” ungefär två veckor efter förlossningen och det har stämt för både Alex och Filip. När de fyllt två veckor har de fått mycket intensivare vaken- och sovperioder, blicken är klarare och mer följsam.

De första månaderna i pojkarnas liv har jag främst förhållit mig till två kategorier; ”sömn” och ”mat”.
Här är min planering kring de första fyra veckorna som jag delar in i två faser:

0-2 VECKOR: Inga rutiner.
1. Jag ammar så fort Filip gnyr (ska ej hinna börja skrika). Amning ska alltid vara primärt även om det bara pågår en minut. Efter amning kan jag se över sekundära behov som byta blöja, rapa eller vagga/närhet i famn. Det är tufft att amma såhär ofta, men jag påminner mig själv om att det är en väldigt kort period i livet.
(Viss forskning menar att kolik förebyggs av tät amning.)

2. Börjar lägga dygnsrytm. Jag tänder aldrig ljuset nattetid och byter blöja i sovrummet.
Jag byter 1 blöja (max 2) på natten och torkar enbart med torrt papper, rumpan blir ju inte röd av lite amningsbajs.

2-4 VECKOR: Börjar nosa på grunderna för mat och sömn.
1. Jag provar att ”glesa ut amningen” så det ibland går iaf en timma mellan varje tillfälle. Går amningen bra introducerar jag napp och ger när han är snuttig. Jag vill att Basse ska representera lika mycket trygghet som mig, så därför försöker jag nu betona att amning ska vara mat och inte enda källan till trygghet/närhet.
På både Alex och Filip har vi nu dessutom börjat ge flaska vid några tillfällen per vecka, så Basse kan vara själv. Vi har även börjat ge ett mål ersättning 1-2 gånger per vecka, bara så kroppen fått känna på ämnet.

2. Jag försöker underblåsa bebis egna struktur kring vaken- och sovtid. När bebis är vaken försöker jag ibland prata och underhålla så jag kan dra ut på vakentiden kanske 15-30 minuter. På så sätt sover han bättre och tyngre vid nästa sovperiod.

IMG_0003Amning är förknippat med både stress och press, om än i olika mängder hos olika mammor.
Med Alex sprang jag på Amningshjälpen flera gånger per vecka den första tiden. Jag oroade mig för typ allt;
”greppar han rätt, får han i sig tillräckligt, ska jag dricka mer vatten eller börja med amningste, hur ofta ska man amma…”.
Denna gången har jag helt enkelt bara bestämt mig för att inte vara orolig, jag litar på min kropp/produktion. Amningen är en så stor del av bebisens liv och det är tillräckligt stressig som småbarnsförälder, det är vansinnigt att addera en amnings-oro upp på allt.

Nu fungerar amningen perfekt med Filip, men jag ger ändå ersättning 1-2 gånger per vecka. Det ger mig ett lugn. Jag tänker att skulle amningen helt plötsligt gå åt skogen är Filip redan van vid ersättning och då är övergången enkel. Haha, så knäpp man är… Men det funkar för mig!

Mitt bästa tips är; fungerar inte din amning så sök hjälp, men kämpa inte för mycket.
Funkar det inte så funkar det inte, släpp det och ge ersättning – ditt barn kommer må lika bra. Det enda är väl att bebis inte anammar ditt immunförsvar, men tänk på oss flerbarnsföräldrar; Filip blev sjuk av Alex förskolebakterier redan 13 dagar gammal. Filip kommer utvecklas och växa precis som andra barn, kanske att han snarare blir starkare?